Idag är det två veckor sedan som jag kom till Brighton. Och det går verkligen upp och ner. Idag har egentligen varit en himla bra dag. Hade två lektioner i skolan, åkte till stan med M och H och åt på pizza hut. Därefter gick jag och M till New Look och H&M innan vi åkte till Rottingdean för att handla lite. Och därifrån tog hon en buss hem till sig och jag en annan hem till mig. Men sen kom dom jobbiga känslorna. Ja, de kom väl nästan direkt när jag kom hem till detta helt otroligt kalla hus. Jag sitter nu i mitt rum med stickad tröja, fleecejacka, mysbyxor, raggsockar och tofflor, men jag fryser liksom ändå. Skall det vara så?! Jag orkar inte, just nu vill jag bara hem...
Jag liksom nästan räknar veckorna tills i alla fall mamma och pappa kommer och hälsar på. Bara 6 veckor... Och jag har gjort 2 redan... Fast jag vet inte riktigt egentligen vad jag längtar hem till. Jo visst, J och familjen, men mer än så, mer än bara personer. Jag har ju ingenting hemma egentligen att längta efter.
Jag vill inte fråga mig frågan;
"Vad har jag gett mig in på?" För det vet jag ju redan, jag är här för att lära min engelska. Men tänk nu om jag inte skulle lära mig så mycket som ni hemma kanske förväntar er. Är dessa pengar förgäves då?
Jag vill inte hem egentligen, jag vill bara att alla ska vara här...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar