Jag har verkligen försökt att plugga lite idag, med uppgifterna på iLab, en av våra "träna-engelska-sätt" som EF använder. Men det gick bara en liten stund, sen blev jag trött och fick ont i huvudet. Tänkte för en ganska lång stund sen att jag skulle gå till köket och fixa lite att äta, någon banan eller macka och en kopp te. Men jag tror det tog nästan två timmar innan jag genomförde mitt "uppdrag". Jag var så himla trött, och bara tanken på att gå upp kändes jobbigt. Men nu är jag här igen efter en ost-och-skinkmacka, två bananer en kopp te och en timmes sömn. Jag hoppas jag blir piggare nu också.
Fast på Visingsö var det ändå lättare att vara sjuk, visserligen hade man inget internet i rummet som jag har nu, tack-och-lov! Men du hade ändå någon som var mer i närheten hela tiden. Jag tänker på söta E som då kom med frukost, lunch och middag. Fast samtidigt har min grannrummis D vart himla söt idag också. Hon skickade ett sms idag på dagen och frågade hur jag mådde och sen frågade hon om det var något jag ville att hon skulle köpa. Även om jag inte ville ha något då så blev jag faktiskt lite glad att någon tänkte på mig. Man känner ju sig ganska liten när man mår dåligt.
Känner att detta inlägget handlar ganska mycket om mig, kanske lite deppigt också. Men glada inlägg tror jag nog får komma när jag mår bättre. Nu fick jag tårar i ögonen, det är ju inte det att jag längtar hem direkt. Men jag hade hellre varit hemma nu. Eller jo, jag längtar efter min säng och duschen där hemma...
Puss och kram och håll alla tummar för att jag skall må bättre imorgon!
Love
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar