Kalsongdag

Uttrycket kommer ifrån en väns familj. Jag tror de kallade den för det. Men det innebär att man går omkring med pyjamas, myskläder, morgonrock osv hela dagen. Himla gött har det varit, för "bakis"-tabletterna tar ju tyvärr inte bort all baksmälla...

Skypade precis med J. Konstigt nog kändes det som vanligt. Som om han var hemma. Men tyvärr, så är det ju inte så. Och tyvärr kom den hemska, elaka, brännande, stickande klumpen i halsen tillbaka lite grann.. Typiskt. När det för en gångs skull har gått en hel dag utan den och jag tänkte förut att det kanske börjar bli bättre nu. Gå uppåt mot ett riktigt liv typ. Så blev det liksom jobbigt igen. Men lite bättre tror jag ändå att det har blivit. För jag tror nog ändå att jag kommer kunna sova inatt, trots klumpen. Och det är ett jäkla framsteg!

På torsdag åker jag. Det är HELT galet att det så snabbt har blivit slutet av september. På fredag skall det tydligen vara bra väder i Brighon. Hälsa i alla fall lite på solen innan regnet kommer så att säga.. hehe. I morgon skall jag och m ut på stan och köpa present till värdfamiljen och lite annat skolmaterial till mig. Och sen skall jag till det jag gått och fasat över i typ en vecka.. tandläkaren... Jag var liksom aldrig rädd för tandläkaren under tandställningstiden. Hos tandställningstandläkaren fanns ju "stopp-handen". När man satte upp vänster hand, pausade de lite i allt fixande och trixande. Men av någon anledning tror typ den vanliga tandläkaren att man har dubbelt så stort gap än vad man har och att riva lite extra i tandköttet, det gör inte ont. Suck. Hoppas jag överlever...